Snålheten bedrar visheten
Cradle of Filth-Byronic Man. Bra låt, blir pepp av den.
Jag vaknade med ett ryck i natt. Efter några minuters förvirring så upptäckte jag att det var tandvärk jag vaknat av. Lite surt la jag mig igen och gjorde det dumma misstaget att vänta ut den. Efter stund, vet ej hur lång stund, insåg jag att företaget var fruktlöst så jag släppade mig upp för att imundiga mig i värktabletter. Väl i köket såg jag min reflektion i köksfönstret och där såg jag en hiskelig kutryggad (japp) person med svart tufsigt hår och sömndruckna ögon. Vad fin man känner sig ibland. Jag är så stolt över migsjälv. Eller nåt.
Valet stog mellan Ipren och Citodon. Utan större tvekan tog jag en Citodon och hasade mig ner för den otäcka trappen för att sen hasa vidare in i sovrummet. Sen följde ett antal timmar av bultande smärta och ett grinigt jag som satt och vaggade fran och tillbaka i sängen.
För att förtydliga saker för er läsare så har jag vart bortskämd i hela mitt liv med att vara relativt smärtfri. En gång på karaten stukade jag fingret (ve och fasa) och en gång ramlade jag med cykeln och skrapade bort allt skin på insidan av ett av mina tio fingrar ( ja, jag har tio fingrar, faktiskt). Det är ungefär det som hänt mig.
Så döm min förvåning när tandvärken inte gav med sig. Och döm min irritation när jag upptäckte vilken mes jag visade mig vara.
Hur som haver kravlade jag mig upp halv sju då klockan ringde och tog mig ann uppdraget att väcka barnen och släppa ut hundarna. Fortfarande med tandvärk, dock var den aningens mildare. Väl uppe med tevatten på g satte jag i mig en ipren, och hör och häpna! Tandvärken försvann på en halvtimma. Jag hade aldrig i mitt liv trott att den lilla korrplulenta iprenmannen faktriskt talar sanning (sjunger) sanning i alla dessa anskrämliga reklamer.
Morgonen skrider vidare och jag inser att jag är i desperat behov att just en tandläkare. Jag letar upp försäkringskassans nummer för de ska tydligen ha en ersättning man kan få för tandvård. I min ålder får man hela 300 kr per år och kommer man över 5000 betalar det 50% av behandlingskostnaden. Glad i hågen och aningens hoppfull ringer jag upp distriktstandvården som ligger 300 meter från mitt hem. Dock så var informationen jag fick väldigt diger. Ett hål kostar runt 1000lappen och en rotfyllning, som jag antagligen behöver, går på 4000 kr. Så mycket för att vara glad för 600 kr. Jag frågade hoppfullt om delbetalning och visst gick det, men bara i tre månader och betalningsbeloppet fick inte överstiga 5000 kr. Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Det blir ingen tandvård för mig i dagsläget eller i den nära framtiden. Det blir till att knapra mängder ipren och smutta på alkohol för att döva smärtan.
Slutledning på denna berättelse: Är huvudet dumt får kroppen lida samt Snålheten bedrar visheten.
Tack och hej!
Jag vaknade med ett ryck i natt. Efter några minuters förvirring så upptäckte jag att det var tandvärk jag vaknat av. Lite surt la jag mig igen och gjorde det dumma misstaget att vänta ut den. Efter stund, vet ej hur lång stund, insåg jag att företaget var fruktlöst så jag släppade mig upp för att imundiga mig i värktabletter. Väl i köket såg jag min reflektion i köksfönstret och där såg jag en hiskelig kutryggad (japp) person med svart tufsigt hår och sömndruckna ögon. Vad fin man känner sig ibland. Jag är så stolt över migsjälv. Eller nåt.
Valet stog mellan Ipren och Citodon. Utan större tvekan tog jag en Citodon och hasade mig ner för den otäcka trappen för att sen hasa vidare in i sovrummet. Sen följde ett antal timmar av bultande smärta och ett grinigt jag som satt och vaggade fran och tillbaka i sängen.
För att förtydliga saker för er läsare så har jag vart bortskämd i hela mitt liv med att vara relativt smärtfri. En gång på karaten stukade jag fingret (ve och fasa) och en gång ramlade jag med cykeln och skrapade bort allt skin på insidan av ett av mina tio fingrar ( ja, jag har tio fingrar, faktiskt). Det är ungefär det som hänt mig.
Så döm min förvåning när tandvärken inte gav med sig. Och döm min irritation när jag upptäckte vilken mes jag visade mig vara.
Hur som haver kravlade jag mig upp halv sju då klockan ringde och tog mig ann uppdraget att väcka barnen och släppa ut hundarna. Fortfarande med tandvärk, dock var den aningens mildare. Väl uppe med tevatten på g satte jag i mig en ipren, och hör och häpna! Tandvärken försvann på en halvtimma. Jag hade aldrig i mitt liv trott att den lilla korrplulenta iprenmannen faktriskt talar sanning (sjunger) sanning i alla dessa anskrämliga reklamer.
Morgonen skrider vidare och jag inser att jag är i desperat behov att just en tandläkare. Jag letar upp försäkringskassans nummer för de ska tydligen ha en ersättning man kan få för tandvård. I min ålder får man hela 300 kr per år och kommer man över 5000 betalar det 50% av behandlingskostnaden. Glad i hågen och aningens hoppfull ringer jag upp distriktstandvården som ligger 300 meter från mitt hem. Dock så var informationen jag fick väldigt diger. Ett hål kostar runt 1000lappen och en rotfyllning, som jag antagligen behöver, går på 4000 kr. Så mycket för att vara glad för 600 kr. Jag frågade hoppfullt om delbetalning och visst gick det, men bara i tre månader och betalningsbeloppet fick inte överstiga 5000 kr. Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Det blir ingen tandvård för mig i dagsläget eller i den nära framtiden. Det blir till att knapra mängder ipren och smutta på alkohol för att döva smärtan.
Slutledning på denna berättelse: Är huvudet dumt får kroppen lida samt Snålheten bedrar visheten.
Tack och hej!
Kommentarer
Trackback
