Räven!!
Jag vaknar upp av att gässen börjar låta. För en tid seda så har de vant sig vid att bo här och är tysta hela nätterna igenom. Ibland kanske de kan låta lite missnöjt när någon går ut för att röka eller på annat sätt stör deras sömn.
Nu däremot var det tydligt att något inte stod rätt till, med snabbare reaktionsförmåga än vad jag trodde jag hade var jag framme vid fönstret. bara för att se en gigantisk räv.
Räven, som nog var den största räv jag sett (nu framstår det som om jag träffar rävar varje dag) kom fram runt bakhjulet på en av bilarna.
Den hade garanterat samma mankhöjd som bildäcket, om inte lite större.
Följande händer: Räven tar ett steg emot gässen, det är bara några meter emellan dem. Markisen ställer sig framför de andra och säker huvudet samtidigt som han skriker varnande. Honorna är spända och alerta.
Räven backar men så fort han inser att Markisen inte tänker avancera går han frammåt. Denna gång springer Markisen fram för att hugga honom. Räven backar. Detta upprepar sig ännu en gång och jag ser att Markisen, som annars är extremt kaxig börjar bli rädd. Han tvekar men går i mottack ännu en gång.
Denna gång ser räven inte alls lika osäker ut, istället drar han upp anletet i en fruktansvärd grimas samtidgt som han blottar tänderna och stryker öronen bakåt.
I samma ögonblick är familjemedlemen som var närmast dörren ute på bron och räven drar iväg.
Vi släpte ut Kali, som verkligen är helt värdelös på vakt,som jagade bort räven ännu en bit.
Den senaste timmen har vi alla suttit och spanat ut genom fönstrena bara för att se räven stryka omkring i perfiren runt äppelträden.
Jag måste erkänna att mitt hjärta hoppade över ett slag och jag inser nu att jag stod kvar i fönstret för att se om räven anföll så att jag kunde få en chans att hoppa på honom(genusdiskriminering?) med mina bara händer. En osannolik och lite barbarisk tanke kanske, men helt sanningsenlig.
Jag vill understryka att räven verkligen är stor. Jag har själv inte sett den på nära håll, men de andra i familjen säger samma sak. Jag har i ärlighetens namn ställt mig lite skeptisk till beskrivningen men nu har jag sett med mina egna ögon hur stor den är.
Egentligen är jag inte så empirisk i tankesättet, men kanske jag har hoppats på att beskrivningen i alla fall skulle vara en aningens överdriven.
Jag har verkligen önskat att vi skulle kunna hålla våra djur ute fritt, men jag har insett att gässen måste in under tak på nätterna. Den här räven kommer att bli deras baneman annars. Helt utan tvekan. Efter att ha testat gässen hela vintern har den antagligen insett att den har en chans. Kommer de inte in inatt så är chansen stor att vi inte har kvar dem på morgonen.
Gässen förblir installade på natten med de andra fäna tills jaktlaget ordnat upp saken.
Jag är extremt missnöjd med hela situationen.
Nu däremot var det tydligt att något inte stod rätt till, med snabbare reaktionsförmåga än vad jag trodde jag hade var jag framme vid fönstret. bara för att se en gigantisk räv.
Räven, som nog var den största räv jag sett (nu framstår det som om jag träffar rävar varje dag) kom fram runt bakhjulet på en av bilarna.
Den hade garanterat samma mankhöjd som bildäcket, om inte lite större.
Följande händer: Räven tar ett steg emot gässen, det är bara några meter emellan dem. Markisen ställer sig framför de andra och säker huvudet samtidigt som han skriker varnande. Honorna är spända och alerta.
Räven backar men så fort han inser att Markisen inte tänker avancera går han frammåt. Denna gång springer Markisen fram för att hugga honom. Räven backar. Detta upprepar sig ännu en gång och jag ser att Markisen, som annars är extremt kaxig börjar bli rädd. Han tvekar men går i mottack ännu en gång.
Denna gång ser räven inte alls lika osäker ut, istället drar han upp anletet i en fruktansvärd grimas samtidgt som han blottar tänderna och stryker öronen bakåt.
I samma ögonblick är familjemedlemen som var närmast dörren ute på bron och räven drar iväg.
Vi släpte ut Kali, som verkligen är helt värdelös på vakt,som jagade bort räven ännu en bit.
Den senaste timmen har vi alla suttit och spanat ut genom fönstrena bara för att se räven stryka omkring i perfiren runt äppelträden.
Jag måste erkänna att mitt hjärta hoppade över ett slag och jag inser nu att jag stod kvar i fönstret för att se om räven anföll så att jag kunde få en chans att hoppa på honom(genusdiskriminering?) med mina bara händer. En osannolik och lite barbarisk tanke kanske, men helt sanningsenlig.
Jag vill understryka att räven verkligen är stor. Jag har själv inte sett den på nära håll, men de andra i familjen säger samma sak. Jag har i ärlighetens namn ställt mig lite skeptisk till beskrivningen men nu har jag sett med mina egna ögon hur stor den är.
Egentligen är jag inte så empirisk i tankesättet, men kanske jag har hoppats på att beskrivningen i alla fall skulle vara en aningens överdriven.
Jag har verkligen önskat att vi skulle kunna hålla våra djur ute fritt, men jag har insett att gässen måste in under tak på nätterna. Den här räven kommer att bli deras baneman annars. Helt utan tvekan. Efter att ha testat gässen hela vintern har den antagligen insett att den har en chans. Kommer de inte in inatt så är chansen stor att vi inte har kvar dem på morgonen.
Gässen förblir installade på natten med de andra fäna tills jaktlaget ordnat upp saken.
Jag är extremt missnöjd med hela situationen.
Kommentarer
Trackback
