Jul-Fluffis

Trivis: Det är en tjej inte på alternativ som jobbar med hundhåren. Vi har skickat till henne och hon har behandlat det. Det fanns en tråd om det, det borde gå att söka på.

BEHOLD





FLUFFISEN I JULVÄST!!

Oväntade förändringar

Jag har nått en punkt i livet som jag verkligen trodde var möjlig. Detta har bearbetats i mitt sinne ända sen 07 och det har begrundats noga och ett antal händelse under åren har puttat mig åt detta håll.
Jag har börjat ägna mig mer och mer åt självhushållning. I stället för att bara prata om miljö och hänsyn till djur så har jag börjar ta ansvar för mitt eget leverne.

Den avgörade punkten var när jag under den totalt värdelösa behandling på stockholms center för ätstörningar med tårar i ögonen tvingade i mig den förbannade falukorven på restaurangen från helvetet.
Efter 10 år som notorisk vegetarianism insåg jag att grunden till bortvalet av kött helt och hållet grundar sig i ett otroligt förakt till industrin som rör alla levade djur.
Men med tanke på att jag tydligen kan falla ner död när som helst ( bland annat pga koffeintabletter med medicin) så tänkte jag börja försöka äta just kött. Även om jag inte riktigt tror på behandlaren. Jag är lite för fet för hjärtstopp. (right?)

Men åter till ämnet.
Från och med nu äter jag bara kött från djur som jag själv slaktat. Djur som jag vet hur de har levt. Djur som jag själv tagit hand om, djur som jag klappar och vaggar tills de sover innan avliningen sker.
För att förtydliga det som kan verka morbidt i mångas ögon är inget djur slaktas bara för att jag är sugen på att sätta i mg kött för att det är kött.


Kött
Jag har slaktat och ätit tupp. Tuppen var några år och tråkiga omständigheter gjorde att hans dagar fick avslutas.
Jag har även ätit myskanka. I detta fallet var denna draken också något år gammal och väldigt elak mot andra hanar plus att han betäckte honorna till den milda grad att vissa blev halta. Vi valde av avliva honom med skott. Han var inte såpass tam att det gick att hålla och vagga honom och jag vägrar acceptera att ett djur upplever rädsla eller skräck.
Kalkon blir det till jul.
Vi har införskaffat ett avelspar för framtida produktion. Gäss för avel är också köpt. Detta är dock ett experiment och djuren måste komma först. Men kanske två avkommor per år kan gå till slakt.
I vår ska jag få medverka vid slakt av ko. Även där är djuret uppfött i en god miljö.

Vi är även självförsörjade på ägg.

Mjölk
får vi från en bonde som vi vet har en bra djurhållning. Av mjöken produceras grädde, smör och yoghurt.

Foder
till ankor och höns kommer ifrån samma bonde och det är en biprodukt av hans skörd.
Hästarna får i dagsläget ekologiskt käk. Inget vi skörar själva dock.
Halmen är en även en biprodukt av höskörd (självklart)
Spånet köps inte i butik utan hämtas på ett snickeri som annars bränner överskottet

Tvätt sker i maskin men med tvättnötter. Tvättnötterna är ifrån Indien med transporteras med båt som ändå är påväg tvärs över kontinenten.
Tvål och schampo köps av en kvinna som producerar helt själv. Hon använder inga kemikalier eller annat tråkigt.
Planen är att koka tvättnötter och göra tvål och schampo i mån av tid och kunskap.
Vi köpte ett kg tvättnötter i augusti och det är först nu vi köper nya. Vi är sju personer i familjen, tvätt är ingen bristvara.
Något som inte gjorts regelbundet men förhoppningsvis kommer att öka är användandet av hundhår. Hundarna är stora leonberger och när de fäller så är det inte nådigt. Vi har samlat ullet (för ull blir det) och skickat till en kvinna som gör strumpor av dem. Helt exelenta, varma och så sköna. Tydligen slår deras ull alpacka enligt henne. Bra betyg för hundarna.
Hon som gör strumporna gör även garn, mössor, vantar osv.
Vi ska karda sulor till vintern.

Brännnäslor och nypon samlas till djuren. Nässlor är lika med järn och nypon är antiinflammatoriskt.

Det är mycket kvar att göra. Allt sker i en sådan takt att det fortfarande finns en tillfredsställelse i att utveckla intresset.
Odling av grönsaker och sallad sitter långt inne. Ingen av oss är vidare bra med växter.
Klippning av gräsmatta sker dock av häst och hönsdjur.

Användingen av fossila brännslen är inte nådig hos oss. Vi kör mycket bil. Något som kommer att bli svårt att ändra. Men med lite tanke kan vi säkert dra ner på det med.

Detta är en liten del av vad vi kan åstadkomma. En liten del av en utveckling som med lite tur kommer att växa i framtiden. Möjligheten att ta ansvar för sin förbrukning av omgivningen är priceless.
Mycket finns att lära och runt om i sverige finns det människor som är otroliga källor till inspiration och glädje.

Vi är påväg!


T-Rex



Kakken
r

Bad


Tonto












Lite ditt och lite datt

Stjäl lite blandade småhopp ifrån olika ställen. I brist på annat.

Något du ångrar
Din favorit födelsedag
Något som upprör dig
Något som får dig att känna dig bättre
Något som får dig att gråta


Något du ångrar:
Den 14 maj 09. Vi ska fylla vatten till hästarna och det innebär bil+släpvagn+1000l tank.
Som alla dagar börjar vi bantarhagen. Den rymmer flest hästar och vattnet går åt i rasande fart.
Från bantarhagen ser vi Cash rulla sig. Vi konstarerar att det är gulligt men jag minns att C tyckte det var misstänksamt och förelsog att vi kanske skulle gå dit först.
Jag avfärdar det och vi fortsätter.
Tillbaka mot hingsthagen och han rullar fortfarande.
Springer in i hagen, han har skavt bort all päls och hud bakom öronen för han kommer inte upp trots alla försök.
Fyra timmar senare är han död.
Om jag ändå hade varit klok och lyssnat.

Något som upprör dig:
Industraliseringen av djur. Förmågan och den hänsynslösa drivkraften att gå i vinnst på värnlösa och godsinta varelser.
Ignoransen för lidande hos andra livsformer. Oviljan att förändra missförhållanden. Bortförklaringar.

Något som  får dig att må bättre:
Alla fantastiska individer som finns runt om mig.
Den varma andedräkten från en mjuk mule. En mule vilandes mot min panna.

Något som får dig att gråta:
Vanmakt.
Saknad.
Oro



Favorit födelsedag:
Måste vara sommaren 99, tror jag. Jag var utomlands för första gången någonsin. Vi hade åkt till Kreta och bodde på Stefans' Village. I mina ögon var det det finnaste hotellet i hela grekland. I hela världen antagligen.
Vi spenderade dagarna vid havet och strosade runt i olika butiker.
I en av butikerna fanns han. Storm.
Storm var en häst gjorde på väv som det applicerats päls på. Han såg ut att vara en stark vild hingst med eld i blicken. Manen var yvig och svart. Svansen ljusbrun. Sen var han stor, riktigt stor. När jag i honom så fyllde han hela min famn. I mitten bland alla åsnor i samma matrial var han magisk.
Tjatandet mina föräldrar fick utstå var obönhörligt.

Det som var extra spännande med denna resa var att min födelsedag inträffade i samma veva. Det var grejer det! På natten fick jag och min syster sova i mammas och pappas säng och jag minns att jag vaknade tidigt på morgon för att sen lega på helspänn och lyssna på varenda rörelse. Någon gång snart kommer de att komma upp för trappen med sång och presenter. Timmarna gick och när jag slutit ögonen och nästan sjunkit ner i sömn hörde jag stegen och sången som bara nyvakna människor med brustna röster kan förmå sig få fram.
Givetvis var jag helt hänförd av alla fina presenter. En jättefin väska som jag tittat på, en snäcka som skimmrade, en sarong.
Sen dök det där stora paketet upp och i dagsläget fattar jag verkligen inte hur jag inte kunde ha anat. I paketet fanns såklart Storm.



Tillskott i form av kalkoner

Idag hämtade vi kalkoner. Tre st. Jag trodde inte att jag skulle ha en kalkon i min ägo, den tanken har inte slagit mig. Thanksgiving attribut har aldrig riktigt intresserat mig. Men nu har vi alltså dessa tre hemma.Jag blev mäkta imponerad när vi hämtade dem och fick träffa en fullvuxen tupp. Den var verkligen enorm och inte alls så ocharmig som jag trodde att de skulle vara.
Dessa ynglingar är två tuppar och en höna. Inte ens ett år. Jag tycker att de är jättefina,lye gamlika kanske,men ögonen är verkligen uttrycksfulla.
Det vi inte hade räknat med att det flög. Jag vet inte vad jag väntat mig. Kalkoner är också fåglar och som de flesta fågeldjur så kan de i alla fall använda vingarna.
Jag vet inte hur långt de kan flyga eller så men de tar sig runt i stallet och mellan boxarna utan problem även om de verkar lite vingliga.





De är verkligen stora. Nästan så att det är lite svårt att beskriva faktiskt.



Hönan har landat på fodertunnan. Hon passar också på att besudla den med skit innan hon flyger vidare till boxen.



Balansgång. Egentligen så ser de väldigt elaka ut.




En av Fluffisens kamrater. Hon är jättetrevlig och kontaktssökande. Mycket förtjusande.



En av aracuanahönorna har flyttat in i en av fodertunnorna. När vi kom in i stallet så såg vi hennes lilla näbb sticka upp över kanten. Aracuanorna är riktigt roliga, antagligen den knäppaste och livligaste gruppen på gården.

Oväntat besök

Igår eftermiddag:
Knallar ner till stallet. Det är dags att hämta skottkärran och börja fixa i ett stora hönshuset.
Reagerar på att inte en enda höna är ute på gårdsplan.
Det är tyst. Knäpptyst.
Dörren till stallet är öppnad med en ganska smal glipa så att de som vill kan smita ut om de vill.
Går in i stallet och får en chock när en stor rovfågel kastar sig upp från golvet och smäller in i ett fönster.
På golvet framför mig ligger en höna helt uppsprättad utan huvud.
Kastar ett öga runt om och ser att de andra är oskadda.
Helt orädd gör den en ansatts att dyka ner mot antingen mig eller en höna.
Får in en smäll med soppkvasten och den drar iväg.
Alla höns är helt stilla och luften är tryckt.
Förutom en höna som glatt springer omkring med den döda hönans huvud.
Tack för den.

Dags att stänga in hönsen för vintern.
Det blir nog bäst så.


Den vanskapta

Nu på förmiddagen gjorde jag min vanliga runda bland djuren. Det innebär även ett par fruktlösa minuter då jag fjäskar för fluffisen. Idag insåg jag att hättan blivit såpass tung att han knappt ser. Det kan ju kanske gör att han blir lite sprättig.
Jag tog upp honom till huset och han fick hättat friserad.
Han såg väldigt förvånad ut när hättan inte var ivägen.
Det måste vara sjukt jobbigt att vara vanskapt.


Det ondsinta vädret

Svenskar måste vara ett fruktansvärt glömskt släkte. Eller så är vi svenskar helt enkelt mästare i förnekelse.
En del av sverige passer faktiskt grader för polcirkeln. Förra vintern hade vi i vallentuna -32 ett antal nätter. Förra året dvs 2010 var vintern riktigt hård och lång.
Men som varje vinter förlamas hela landet i ren chockartad förvåning.
SJ, SL och Regionaltag, eller ja, hela kommunala nätverken slutar fungera helt. Tåg ställs in pga halka, snö på spåren, eller ännu bättre: tågen fryser. Många tåg klarar inte 15 minus. Vad gör de då i sverige?
Tidningar skriker om blixthalka för halva lander krocker och kör i hjäl sig.
Hur svårt kan det vara att förtränga vintern. Vintern dödar, vinterns köldkupp mot det svenska folket. Arne frös ihjäl, glömde byxorna hemma och tappade bort sig i mörkret. Tak rasar in, osv. Helt sannslöst.

Nu har hästvärlden hakat på. Aftonbladet skriver att vädret orsakar massdöd bland hästar. Kadaverbilen hinner inte ens med. Det växlande vädret förstör fodret och kolik går som en löpeld genom landet.
Eller..så kanske det är så att det är dags att sluta köpa häst bara för att. Det kanske är dags att lära sig om skötsel och grovfoder hantering. Det är inte vädrets fel att hästarna dör, det är ägarnas fel. Lite mögel har ingen dött av, balen luktar kräk, balen är svart men jag jag köpte den ju förra veckan. Min häst behöver inget vatten i hagen för det regnar ju. Kanske är det dags att sluta skylla ifrån sig, kanske aftonbladet inte ska publcera skit som gör att nonchalanta hästägare kan skylla ifrån sig.
Hästar får kolik, det händer då och då, men att alla kolikfall ska skyllas på vädret känns lite mastigt

Reden



Kamisama ligger utslagen på fönsterbrädan. Han slagits med Bella hela natten och efter ett stort mål mat sover han.


Fixade med reden igår och idag inveg fetthönan ett av redena. Det är hönan som är gul, de andra två är små kaxiga tuppar.



Närbild, hon har fortfarande inget namn, men hennes polare är likadan men ännu fettigare. Funderar på att döpa dem till F1 och F2. Fetthuvud 1 och Fetthuvud 2.



T-Rex i all sin prakt. Han är hopplös att ta bilder på för han spatserar bara iväg och sticker upp röven i vädret medans han pickar hysteriskt i marken. Helt normalt såklart men måste han göra det hela tiden?

Kvinnliga aktiviteter

Desiree går frisörlinje inne i örebro och hon var snäll och färgade mina ögonfransar. Okvinnlig som jag är har jag aldrig genomgått ett sådant ingrepp förut.




Close up. Jag vet inte vad jag har sölat ner tröjan med. Antagligen är det kattdregel. Min katt Stella dreglar mer än gärna på oss människor.


FUL

Nu har jag sjukt mycket ångest över allt pannkakssvullande. Snart har jag förstört det lilla jag har efter alla års av kämpande. POO




förebyggande arbete

Senaste dagarna har varit hektiska och inte ett dugg trevliga. Myskankorna har börjat försvinna och nu har vi vidtagit åtgärder. Räven är den huvudmisstänkta men myskankor kan tydligen ta flygturer ibland för att inte komma tillbaka. Som tidigare nämnt så är myskisarna extremt egensinniga.
Igår hängnade vi ankhus och damm med portabla elnät. Näten är 50 m långa och har små maskor. Elnätet har kopplats till hästhagen som i sin tur drivs att ett fruktansvärt stark aggregant som kobonden har till markerna under sommaren.
Vi har dragit trådar längst med hagen som ligger tätt ovanför marken. Precis i rävens höjd sitter två extra eltrådar som löper längst med hela hagen. Tänker räven dyka upp ska den känna av det.
Alla ankdjuren var instängda under hela dagen och det möttes med ett missnöjt kvackande. Hönsen kom inte heller ut för den delen. Vi ville att hela gården skulle vara fri från godbitar. Idag släppte vi ut ankorna men alla myskisar vingklipptes så att de inte ska kunna ta sig ut ur hängnet. Att vingklippa ilskna myskankor som varit inne ett dygn var inte det roligaste. Jag börjar misstänka att de har gift i klorna för såren på händerna gör sannslöst ont.
Men nu har alla baddjur avnjutit en dag i solen med en massa bad och det var inga problem att få in dem.
En lampa ala strålkastare är installerad så att den lyser upp ankhus med omnejd från och med skymning till gryning.

Jag tog min bäbishäst på promenad , han var så nöjd och för att göra det extra kul fick han ha träns. Tydligen innebär det arbete och arbete är kul. Han är ju så van att vara igång så här års och det är kul att se att han lyser upp för småsaker. Sista biten så satt jag faktiskt upp och skrittade. Känslan går inte att beskriva. Allt faller på plats.







Självklart fick fluffisen vara med. Han blev lite förvånad över att få sitta på Krakkens rygg men verkade inte bry sig märkvärt. Först fladdrade han runt, sen gal han. Det slutade med att Fluffisen och Krakken stillsamt betracktade varandra en stund.

Sen var ju både Krakken och Snigel tvungna att gå in i stallet fast det var höns precis överallt. De fick inte komma närmare in än som på bilden, även om Krakken gjorde ett tappert försök att smyga in efter mig.


Ondska

Det har uppdagas hur en av Mcdonalds underleverantörer behandlar sina höns.
Bilderna i filmen var vidriga. Bilder högg mitt hjärta.
Om jag fick tag på dessa vider till människor skulle jag spänna fast dem på golvet i fågelindustrihallen, spänna upp ögonen och släppa ut alla fåglar.
Sen skulle jag sitta och lyssna när dessa människor blir uppätna och plågas till döds.

Den här maktlösheten driver mig till totalt vansinne.
Vi tog hem höns av rasen Bovan. En vanlig industriras. Det kändes som det var en god insatts.
Filmen visar tiotusemtals skräckslagna bovanhöns i långa rader av små burar. Det går nästan att känna lukten av deras panik.
Ingen kommer att rädda dem, detta kommer att få fortsätta för dessa djur har inga rättigheter och denna industri drar in pengar.

Ska tillägga att Mcdobalnds sa upp avtalet med underleverantören på en gång. Jag tror iofs att de har vetat om det hela tiden men var tvungna att vidta åtgärder när det kom ut till allmänheten.
Det finns ingen godhet eller barmhärtighet i djurindustri.



En av våra. Kollar man på hennes uttryck ser man en själ. Hur kan man inte se själar och liv i djur?

Förskjuten

Nu har det hänt; Fluff Arne har förskjutit mig. Det är en sorgens dag. Han valt vithättshönorna framför mig.
Jättekul för honom men ledsamt för mig.





En aningens mer rastypisk hätta. Fluffisen är nog vanskapt som jag först trodde. Gud vet vad han är, om han ens är av denna jord.
Men vare sig han vill eller inte så blir det gos. Så är det när man hamnar i mitt våld.

sovrum



All ära till http://travelerhorses.blogg.se/

typiskt

Ska åka 13 mil och det är fruset ute. Jag har sommardäck. Typiskt.


Rotfyllning to come

Känslan är lite underlig. Jag är nyss hemkommen ifrån tandläkaren och är på bra humör. Vid gott mod till och med. Det gick hur snabbt som helst att fylla i hålet och förlänga rotfyllningen.
Jag bokade en tid i slutet av november fär just en påbörjan av rotfyllningen. Jag kan gå dit och börja, betala en 1000 lapp för att sedan komma tillbaka för resten när jag har råd. Den påbörjade delen håller nämligen upp till ett år och på ett år borde jag kunna skrapa ihop 5000.
Det vore skönt att slippa börja dra ut tänder innan jag är 25 år.

Nu blir det en dag i slappandes anda. Jag hoppas på att få besked från Trygg Hansa och jag hoppas verkligen jag får mina 2 kg cholkad som jag vann.
Jag har aldrig vunnit något förut och det vore ironsikt om jag vann något för att sen inte få vinsten.

Häromdagen när Ozzy lämnade en av sina presenter(skit) mitt framför ytterdörren tänkte jag att det vore praktiskt med bajsfen. Tänk om varje bajs byttes ut mot en 100 lapp. Idén är slående. Jag väntar med spänning.



Tror inte att jag har lagt in en bild på Bella. C:s katt som hon fick av en tjej på Byledagen. En mycket vacker katt med stora alien ögon.


E-type. Nostalgi!

Under tapetserandet har det spelats musik. Med tanke på att min och C:s musiksmal skiljer sig lite så har vi kört på lite blandade småhopp.
Efter ett tag av pyssel och pillade så dök E-Type upp i mitt minne. Mamma spelade alltid hans musik när hon städade och han spelades frenetiskt under den bästa sommaren i mitt liv.

Den senaste tiden så har jag sett att han börjar dyka upp på tv lite överallt. Han tycker till och med upp i folkliga program som "så mycket bättre". Jag har insett att det är en imponerande människa. Ett intryck som späddes på när jag läste en artikel om hans vikinga restaurang inne i huvudstaden.

Nu spelas musiken hela tiden, så fort jag får chansen och det är så fantastiskt vilka minnen som rinner genom kroppen. Lukt och smakminnen kommer tillbaka. Jag var 11 och vi hade åkt till Grebbestad för att se hans konsert. Den första konserten i mitt liv. Vi satt långt bak under ett träd och jag var helt hänförd av hur fantastiskt allt var. Jag minns inget av själva spelandet. Minns ingen låtlista förutom att Back in the loop spelades. Men jag minns känslan. Värmen, ljudet och glädjen. Plus att det var häftigt att vara uppe sent på en riktig vuxengrej.




Recept bla

Till Annika med kass känsla för ekonomi:

Grönsaksbuljong, jag använder två alt tre (köper inte knorr som är starkare)
Hacka två stora gula lökar. Lägg lite åt sidan.
Skålla fyra tomater. (Koka vatten, släng i tomaterna, när skinnet sprukit ta upp dem, skala dem och hacka dem)
Släng i 400 g linser. Brukar skänga i efter lök och tomater då har vattnet blivit lite hett.
Skiva morötter och släng i.
Pressa en klyfta vitlök.
Krydda med spiskummin. Jag har även tillsatt koriander.
Låt det puttra i minst en timma. Ju längre destå bättre.
Innan servering rör ner den undanlagda löken och pressa citron över.
Jag lägger gärna på färsk koriander.
.....................................................................................................





Fluffisen får komma in i huset ibland och smaka på godsaker. Idag blev saffrans muffins. Han äter gärna allt men jag håller tillbaka lite. Glupsk som fan.

Tycker om bliderna även om jag inte är förtjust i pettsonrynkorna. På nedre bilden så har fluffisen precis börjat smaska. Det låter helt underbart.

Tapeten


Ärtsoppa

Litet tillägg:
Liten har precis hoppast och simmat i ärtsoppa därav de snuskiga slabbet på fötterna.


sjuka djur....

Det är dags:Liten

Liten;min lilla Opringtontupp har hamnat i skymundan Tex-Rex och Fluffisens charm. Men han är en väldigt trevlig liten tupp och det finns några roliga sammanträffanden kring honom. Så på begäran, till min stora glädje kommer nu lite bilder på denna ståtliga varelse.











Tänk om jag hade haft en bra kamera. Men så illa är det inne.
Han har ett helvetes humör, han är inte elak, men passar saker inte honom så ser man hur han kisar samtidigt som han låter väldigt missnöjd.
Däremot kommer han gärna fram och kelar.



Lite pinsamt, men nödvändigt

Har fjäskat lite för Fluffisen efter ett litet bråk på eftermiddagen. Han har fått träffa de små pickade vithättorna och jag var lite orolig att han skulle ge sig på dem. Han har en tendens att köra på principen "anfall är bästa försvar".
Sen är det ju detta med maten. Det gick bra med dem tills de ville äta ur samma kärl som honom.
Men jag utövade lite lätt korrigering, varje gång han pickade så var jag där och knäppte till honom på näbben. 5 gg senare gav han sig och gick och la sig.
Lite dåligt samvete fick jag, men jag har lärt mig att de flesta djur svarar bra på lätt korrigering. När vi kom tillbaka ner på kvällen och kollade läget så var det frid och fröjd och ingen var pickad.
Vi har delat av det så smidigt att han får knalla ensam med småttingarna så att han lär sig att acceptera dem.
Till saken;fjäskandet. orolig som jag var att han ska börja hata mig var jag tvungen att handmata honom samt kjela lite. Det är tydligt mysigt om man håller honom tätt intill och "vilar" haken mot hans spret. Då minsann somnar han nästan. Imorgon ska han få äpple.

Trodde aldrig att jag skulle fjäska och oroa mig för att en enfaldig vanskapt tupp ska ogilla mig. Men han är trots allt finast.




Citron



Bus i hagen. Knäpphästar.





Fluffisen betraktar de nya vithättorna. Dessa två var svårt pickade men var mycket bättre och hon valde att skicka med dem med de andra. Jättekul att se dem, de är två månader och jättemysiga.
Det jag egentligen köpte var höns och en tupp men hon skickade med dessa bonus. Inget jag klagar över. Däremot är det nu osäkert om Fluffisen faktiskt är en Vithätta, om han nu är det så han styggt vanskapt.




Underbara Citron är ute. Han har ett öga som krånglar men numera går han ute på dagarna, men är i box med flickvännen på nätterna, annars blir han så osäker.

industri für alles

Funderat lite på en grej.
Som jag nämnt har vi köpt hönserihöns. Inte en, inte tio inte 20 utan en hel del. Jag brinner för att rädda djur och mitt hjärta blöder för de små varelserna. Men, tydligen är det enormt skenheligt att vi säljer dem sen. Det är oacceptabelt.
Det är ok att stänga in tusentals djur och låta dem leva ett liv i ett rent helvete och sen avliva dem när de inte duger. Många självdör på vägen. Det är ok att gå i vinst på. Helt ok.
Men att ta hand om djur och sen sälja dem för att det inte finns någon möjlighet att ha alla dessa djur är inte ok. Det är hemskt.
Tänk om vi också måste gå i vinst, hur hemskt är det?
Denna mängd utsvulta djur kräver enorma mängder mat, de kräver tid och kärlek. Vi har byggt hönshus, investerat i stora mängder strö, värmelampor, reden och apotekskit.
Jag tycker det är sjukt att man döms för att vara skenhelig bara för att man vill djur väl samtidigt som man måste ha råd att leva.
Jag hinner inte jobba, hönsen tar upp så mycket av dagarna. Vad ska jag leva på? Spån och halm?

Sen verkar det som om denna ondska vi besitter är ännu värre än först trott för att vi säljer dem till första bästa människa bara för att få in dessa slantar för att föda våran girighet.
Gud vet hur många som nekats köpa bara för att de inte verkar vara mer intreserade att gå i vinst på ägg än att ha en grupp höns för hemmabruk.

Jag blir arg och ledsen. Det är konstigt det där, väldigt konstigt.
Djurplågeri och industri är helt ok, fast vad finns det att vänta?
Inte mycket.





Mårten gås

Dags för firande av Mårten Gås. Det var många år sen sist. Jag kan inte ens minnas den sista stora tillställningen. Nu var det en liten middag, men det var väldigt trevligt och det var kul att se hur bra farmor och farfar mår.


Utsikt över baksidan mot bryggan och stranden. Tydligen måste farfar fortfarande klippa gräset för att det växer såpass. Tänk att fönstrerna är så rena att man inte ser att det är fotat igenom just ett fönster.





En del av det viktiga. Bordsdekorationerna. Gud vet hur länge dessa smågåsar har fått vara med.



Tyckte det blev en fin bild, det är väldigt trevligt där inne.



Underbara farfar.



Fladder i soffa nr tre.


Konsten att misslyckas med dosett

Jag kommer inte göra mig av med fluff-arne. Han stannar. Det får lösa sig. Med lite tankearbete går allt.


Verkar inte bli några valpar. Fettot är skendräktig antagligen. Jättesöta föuffisar men enorma bajsmaskiner, och i juletider dessutom.

Ankorna är inflyttade i den nya boningen. Ska bara ordna med en bättre belysning men för tillfället fungerar det.

Har av misstag tagit morgonmedicin på kvällen så det har blivit dubbelt upp av signalsubstanser. Toppen.
Känner mig lite underlig


Med en viss ovilja



Nattning av vithätta

jagad

Fluff-Arne borrar sig djupare och djupare ner i mitt hjärta. Igår följde han med mig från stallet/hönshuset upp till huset. Kom jag för långt ifrån honom så hörde man hur han tappert ökade steget.





Svårt att ta bilder, men jag har testat fota med den analoga så med lite tur blir det bättre bilder sen.
Först blir han sur när han blir upplyft men sen när han blir kliad på fläsket smaskar han och ser ganska nöjd ut

gurgh

Jag blir vansinnig på myskankornas långsamt vaggande beslutsamthet.
Tämligen egensinniga.

Förvånande...eller?

Ännu en topphäst död. Kollapsar på banan för agtt aldrig någonsin vakna igen.
Antagligen hjärtattack.

För mig är det solklart varför detta händer. Ännu tydligare blir det när hästen dör precis efter målgång.


promenad

 
Promenad till dammen. Några har hunnit ner. En myskaanka har anslutit till gruppen.


Fluff-Arne på hembesök


Snel Babbling



Bygge av ankhus. Hela dagen igår gick åt till att köpa möbler och grejer på söndra sidan stockholm så det blev inte så mycket av det. Idag hade jag lite tid över så jag pillade lite med det och satte dit plattorna på långsidan.
Huset ligger precis vid dammen och blir lagom stort. När vi väl kommer igång är vi ganska duktiga.




Babbling är numera en ängel bland höns. Jag vet inte om hon kanske har fått en stroke eller något? Det är kul att ha med henne när man pysslar runt bland djuren. Nu tar hönsdjuren så mycket tid av dygnet så det är riktigt mysigt att ha henne med. Fluff-Arne och diverse hönserihöns går precis under nosen på henne och ibland blir hon till och med pickad på tassarna ibland.



En höna utmanar ödet.

Dagens konstaterande. Ankägg är inte lika goda som hönsägg. I alla fall om man frågar Kali.

Rymmarhästar, fast nää

Fint språkbruk.
Tittar ut efter morgonrundan och ser Lillefot och Tonto mumsa i trädgården.
Jaha, då var det dags igen.
Ut,hämta grimmor,"fånga in" står som fån) och släppa in i hagen. Knallar ner för att se vart de har rymt och förväntar mig sabotage av stängsel där Snigel tagit sig igenom.
Ser då att det finns inget staket där alls. Det är helt öppet mellan hönsgården och väggen.
Så mycket för den rymningen.
Vi har haft dem i hagen flera dagar och det är först nu de väljer att ta en promenad.
En promenad på säkert 50 m, om ens det.

Bara at fixa stängslet och sucka över hjärnaktiviteten.

RSS 2.0