svammel
Hemsk som jag är.
Annars kan man ju anta att 1 av 5 har någon typ av psykisk diagnos. Då skulle 1 av 5 behöva proffisionell hjälp och det är nu. Inte sen, utan nu.
Nej, jag tror inte på det. Det finns för många vingklippta wannabees där ute för att det ska vara sunt.
Till er som nu gör det för att det är enda utvägen, jag förstår er. Aboslut. Det är bara det att ibland blir man lite skeptisk.
Jag är skeptisk.
Precis som doktor dängrot.
För att födas på nytt måste man först dö, det måste blir sämre innan det blir bättre. I agree.
Idag skulle jag inte självstympa mig, men då trodde jag att jag skulle dö, då fanns det inget annat.
Jag tror att det för mig handlade oom att släppa taget. Att äntligen få veta vad som var fel gjorde att jag vågade släppa, att det var ok. Nu vet jag att det var dumt att släppa, men jag behövde den tiden att förlika mig med mina diagnoser. Inse att det är inget som går bort, inget som går över, det kommer alltid finnas där. Inse att jag inte är det. Det är en del av mig men jag är jag och inte det. Nu vet jag ju att med lite arbete från min sida så kommer jag inte ens tänka på det i framtiden. Jag kommer fungera som en normal människa, bara jag orkar.
Massa svammel. jag vet . Men det händer inte så mycket på jobbet just nu.
Ska lägga ner med chokladen och dricka te istället. Betydligt färre kalorier.
Blåbärsthe!! drick blåbärsthe! jag dricker det och sover numera bra! fattade inte att det var det som gjorde det förrens jag böt thesort och var vaken igen!! blåbär, skogsbär, hibiscus o lite annat,,healtheries the,,vet inte om det finns i sverige,,
Tycker väl mest att det är lätt för dig att säga som kommit ur skärandet. Tycker väl mest också att man bör ta Aftonbladets siffror med en nypa salt. & att jag undrar om du den dag du kommit ur din vansinniga under 1000 kcal-diet du verkar pyssla med, kommer att dra samma trista slutsats om människor med ätstörningar. Att de bara är wannabes. Att det bara är en innegrej.
Nu tror jag absolut inte att det INTE finns folk som skär sig bara för uppmärksamhet eller för att det är inne. Tror bara inte att det är riktigt så vanligt som du verkar tro (öht tycker jag att det är sorgligt att frågeställningen ens skapats från början), och oavsett siffrorna: även det i sig kan ju vara något som tyder på att personerna har problem som de eventuellt bör söka hjälp för.
& jag betvivlar inte alls att 1/5 faktiskt lider eller "lider" av någon psykiatrisk diagnos i tysthet, då sådant som faller utanför normen ofta anses som sjukt/knäppt/etc. (jämför med när homosexualitet ansågs som en psykisk sjukdom, många av de diagnoser som sätts idag kommer förmodligen att rynkas på näsan åt om 50 år.)
