utanförskap

Behandling idag igen.
Det är svårt, väldigt svårt.
Jag känner mig så stor,gigantisk bland människor.
Speciellt man dessa människor.
Vi sitter i samma rum och det känns som om jag tar upp nästan hela rummet.
Jag upplever mig inte som fet på det viset utan det känns som om jag är en jätte.
Jag tar allt utrymme i stolen. Jag tittar ner på dem så ser så små och väna ut.
Min kropp sväller, kläderna spricker. En jätte bland myror.
Jag kan inte förstå vad jag gör där.

Det är fel. Så fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0