one year

Om en timma är det den 13e. Ett år sen. Ett år sen allt bara rasade samman.

Ätstörningsmänniskan tyckte att jag borde läggas in i igen. Jag räknas som suicidbenägen. Kanske. Kanske inte.
Men jag vet inte, ska jag fira årsdagen med att läggas in , det vore väl att knalla i samma hjulspår om något. Och det känns inte berättigat heller när jag inte försökt göra något mot migsjälv. Finns sjuka om behöver den platsen mer än mig.

För övrigt ska jag till scfä den 8 feb. Långt tid. Gud vet vad som hänt under all denna tid som komma skall.

Helt ärligt så känns allting helt fullkommligt menlöst och jag vet inte vad jag ska ta mig till med något.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0