industri für alles

Funderat lite på en grej.
Som jag nämnt har vi köpt hönserihöns. Inte en, inte tio inte 20 utan en hel del. Jag brinner för att rädda djur och mitt hjärta blöder för de små varelserna. Men, tydligen är det enormt skenheligt att vi säljer dem sen. Det är oacceptabelt.
Det är ok att stänga in tusentals djur och låta dem leva ett liv i ett rent helvete och sen avliva dem när de inte duger. Många självdör på vägen. Det är ok att gå i vinst på. Helt ok.
Men att ta hand om djur och sen sälja dem för att det inte finns någon möjlighet att ha alla dessa djur är inte ok. Det är hemskt.
Tänk om vi också måste gå i vinst, hur hemskt är det?
Denna mängd utsvulta djur kräver enorma mängder mat, de kräver tid och kärlek. Vi har byggt hönshus, investerat i stora mängder strö, värmelampor, reden och apotekskit.
Jag tycker det är sjukt att man döms för att vara skenhelig bara för att man vill djur väl samtidigt som man måste ha råd att leva.
Jag hinner inte jobba, hönsen tar upp så mycket av dagarna. Vad ska jag leva på? Spån och halm?

Sen verkar det som om denna ondska vi besitter är ännu värre än först trott för att vi säljer dem till första bästa människa bara för att få in dessa slantar för att föda våran girighet.
Gud vet hur många som nekats köpa bara för att de inte verkar vara mer intreserade att gå i vinst på ägg än att ha en grupp höns för hemmabruk.

Jag blir arg och ledsen. Det är konstigt det där, väldigt konstigt.
Djurplågeri och industri är helt ok, fast vad finns det att vänta?
Inte mycket.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0