Random-es



två timmar kvar tills det är dax att åka med Ozzy till rehab. Möts av detta.



Ve mig! Det är inte bara ett slakt som slappar. De sammarbetar på ett högst medvetet sätt. Kali har tagit filten och lämnat kudden till mig. Kamisama har tagit soffa nummer två. Boppi är för lat för den tredje soffan, han har valt golvet.
Det är inte svårt att förstå varför jag somnade och nästan försov mig, eller?






Boppi på rehab. Strömsholm



Beställde bok. Ska bli intressant att läsa.





En av två navelpiercingar jag köpte.



Hittade ett par skor. Det fanns ingen tvekan. Ödet har fört oss samman.

Hästar på hal is

Hemma lite över 02 inatt. Inte var det något vidare festligt som orsakade den sena hemkomsten. Det var en lastbil som hägrade några mil från Sundsvall. Som alla vet är allt norr om Uppsala norrland. Norrland är ett gudsförgätet ställe.

Det är lite spännande hur man (jag) kan relatera till olika situationer. Idag är kallaste hitills i år. 16 minus. Ett snötäkt vackert som glimmar i det glödgade solskenet. Om det hade varit förra vintern hade jag glatt konstaterat att det bara är 15 minus ute. No biggie. Idag pälsade jag på mig om istiden stod runt hörnet.
Väl ute insåg jag att det var ganska angenämt. Friskt och upplyftande. Glömde dock solglasögonen inne och nu kan jag nästa relatera till hur vampyrer känner när de exponeras för solljus.
Jag släpade ner halm till ankorna så de har lite extra att fluffa i. Myskisarna har sen några dagar bestämt sig för att inomhus är bättre än ute så nu ligger de och fettar dygnet runt.

Jag möttes även av en ganska lustig syn. Snigel och Tonto spenderar numera ett par timmar om dagen på(!) dammen. Mitt i dammen, givetvis på isen, står de och halvsover.
Min häst verkar inte ha någon större lust att kliva ut på isen. Däremot kan han stå på kanten och flubba med mulen på isen för att sen hänga ut tungan och vrida på den.








disturbing

Det var dags för påfyllning av halm i lösdriften. Vi brukar lägga balen på rullsida och sen rulla ut alla lager så halmen täcker hela golvytan. Väl klara ser vi hur det ryker ur delar av halmen.
Halmen visar sig vara riktigt varm, till och med het på sina ställen?! Vi spred snabbt ut den och hivade ut halmen i snön utanför hagen.
Det var i alla fall riktigt otäkt. Nog har jag hört att saker som självantendning kan ske, men jag har antagit att det har inefattat riktigt dåligt grovfoder.
Den heta rykande otäcka halmen är nu kasserad. Men olustigt är det!

Tänk om vi inte gått ner för att fixa det. Vad hände hänt om vi väntat några timmar?

insikt, kanske lite sent.

Mina ögon och mitt medvetande har ännu en gång vänt sig mig orättvisor som även drabbar människor. Jag har länge valt att förskjuta människan som en skapelse i behov av hjälp. Nu har jag insett att det är en ganska barnslig vinkel att bemöta det hela på.

Jag tror att mycket av denna insikt beror på min systers otroliga egagemang i männskliga rättigheter och allt vad det innebär. Hon är en otrolig inspiration.

Nu i alla fall är jag månadsgivare till UNICEF och SMSaktivist på amnesty, som läget är nu.
Igår lämnade jag in mina glasögon till återbruket här i kungsör. De driver en secondhandbutik där alla inkomster går till bland annat missförhållanden i Lettland och Vitryssland. Glasögon och annat som kan ha direkt nytta skickas direkt dit där de behövs. De sammarbetar via Baptistkyrkan i Riga och via den kommer allt ut till familjerna som behöver det mest. Det känns jättebra att hitta ett sådant bra användningsområde till glasögonen. Med lite tur underlättar dem någons vardag.

Go with ze flow

Bruno med flickvänner. Finns det något roligare än ankor som rultar?


Pappa Fluffisen



Räknar jag bakåt så verkar det som om detta är en avkomma ala FluffArne. Wuh. Ett monster är skapat.
Efter en del efterforskning så verkar det som om Fluffis ändock är holländsk vithätta, men han är långt ifrån rastypisk. Med andra ord verkar det som om detta är en Vithätta/ Bovan.
Kyckligen är 1 dygn gammal på bilden. Föddes igår.

lucifer

Lucifer, den tondöva parakiten.

Smärtsamt ala Anchors

Jag fick ett hemskt uppvaknande vid 05 ca. Jag skulle i någon halvvaken dimma slänga upp min hand mot ansiktet. Varför vet jag inte. Tummnageln fastnar under anchorplattan i farten. AAAAAAJ!!! Där lossnade den bindväven. Det gör ONT! Först trodde jag att hela plattan faktiskt slitits ut ur kroppen på mig.
Händer är onda!



Nu, bilder och en film från igår:


Försökte få en skaplig bild på T-Rex tillsammans med Fetthuvud 1 och Fetthuvud 2.


Jag insåg att jag inte har någon bild på Lucia. Lucia kläcktes på julafton förra året och är uppvuxen tillsammans med Lucifer. Hon är den finaste ankan enligt mig och jag älskar hennes själfulla ögon. Nu i veckan har hon varit dålig och en kväll var vi beredda att avliva henne. Nu mår hon bättre, men jag måste bli bättre på att variera mitt fotograferande,



Liten är ett orosmoment och jag filmade honom för att ha något att visa ang hans allmäntillstånd och benställning bland annat. HanHonDenDet är pigg, det är inte det, men jag är lite orolig över att HanHonDenDet rör sig så lite samt att skruden är så undermålig. Det blir till att avmaska och se om det förbättras.

Det är ingen som helst mening att kolla på filmen om man är en vanlig dödlig sund människa. Däremot om du är lite skev som mig så får du gärna komma med synpunkter och tips.

Förövrigt suktar jag efter Jeffrey Campbells Lita Spike. Lite vett finns kvar i pallet i alla fall!

Närbild


Bus

Liten huserar numera i stallgången med Citron, som förövrigt är tillbaka. Enligt Citron är Liten en höna, det första Citron gjorde när han såg Liten var att försöka betäcka. Minsann.
Hursom, jag tog ut liten för att se om hon kanske kände sig manad till lite rörelse. Jag är fortfarande lite konfunderad ang henne. Hon äter och verkar nöjd, men är kass på att röra sig, har dålig balans och ser tufsig ut. Jag ger henne ett tag till, hon verkar som sagt nöjd med livet för stunden.

Kali tyckte i alla fall att det var jättekul att just Liten var ute (?!) och helt plötsligt var det dags för lek. Det konstiga var att Liten faktiskt inte verkade ha något emot det. Tvärtom. Kali fick sig en liten pick på näsan då och då.















Närbild på det senaste tupptillskottet i Araucanagruppen



Och, såklart, ingen blogg utan regelbunden uppdatering om Fluffisen. Idag fick han komma in och bli kurerad för att någon ondsint näbbärare pickat honom blodig igen plus att ena ögat var irriterat.
Nu är han i alla fall tillbaka med kompisarna, denna gång med plåster på huvudet.

Lord tar ett bad

Våran Lord har varit dämpad sedan pekingankorna flyttade till stallet och hängnet. Men idag verkade det som om han kommit över det värsta och valde att börja dagen med ett dopp i baljan.



Med beslutsamma steg. It is time.



Efter några tappra paddlanden med fötterna längst med baljan så fick det räcka med att sträcka sig ner över kanten



Även en anka måste få ta en paus för återhämntning



Tar sats för att få ut bästa möjliga av rörelsen



Resultatet; spretigt men kraftfullt



Det är viktigt att få bort allt vatten så att man sen kan..



...vända sig ut och in och samtidigit se extremt obehaglig ut....

Bild på Panik


Lite otäcka kontraster

Igår fastnade jag för filmen Blood Diamond, jag försökte att inte se den, men det slutade med att jag såg mer av den än planerat ändå. Filmen handlar om korruption i landet gud glömde Sierra Leone. När såg filmen fylldes jag av exakt samma känsla av vanmakt som när jag såg Lord of War för flera sådan.
Vetenskapen om att det existerar ställen och levnadsförhållanden som dessa tar musten ur mig. Jag valde att lägga mig istället för att spinna vidare och hata allt och alla.

När jag går in på nätet för första gången idag kommer jag över det här:



Skratta eller gråta?

Svart eller vitt?

Pest eller kolera?



Att sova på maten

Puff sover lunch




Om höns

Det har blivit lite så att en stor del av bloggen handlar en hel del om höns. Ja, just det, höns. Varför kan en människa ägna så mycket tid till så till synes meningslösa djur? Visst, ibland får man ägg och det går att köpa kyckling på ICA, vad mer finns det egentligen?

Jag har alltid intresserat mig för beteende, och hur beteende ter sig när flera varelser utövar beteende emot varandra. Kanske det kallas beteendevetenskap, men mina kunskaper inom något sådant ämne finns inte så det blir helt enkelt beteende.
Efter ett antal år sittandes på tåg och buss alla dagar i veckan har jag ledsnat på att iakta människor. Jag har som de flesta i I-länderna gått i skola samlat på mig en hel del kunskap om människors agerade gemtemot varandra. Lägg på några år i händerna på psykvården så är i alla fall min maxgräns nådd.

Intresset finns kvar däremot och jag har hatf den fantastiska möjligheten att iakta en hel del varelser. Det är häftigt att kunna sitta och studera nästan 20 hästar som rör sig i ett samspel över stora marker.

Men när det kommer till höns öppnas helt plötsligt en helt annan värld. En massa små livfulla varelser som pilar omking ett jytter av kackel och fjädrar. I början ser man bara en massa som myllrar men sen ser man ögonen, individerna och rollerna i ett stort nätverk. När man sedan haft med dessa reptilliknande djur att göra får man ännu en insikt i en annan del av livet på jorden. Efter många åt med häst så är jag hyfsat insatt i hästens instinkter och reaktioner osv. Höns är något nytt. Utsatta av en mängd rovdjur som rovfågel,räv,iller,mård,råttor osv. Instinkter som i grunden ska rädda dem men som leder till döden i vissa fall. När mörkret faller sitter en höna still. Rovdjur reagerar på rörelser bland annat. Kanske det skulle fungera i en skog med vegetation. Men det fungerar inte på en pinne utanför ett stängt hönshus. Det kanske var en dålig förklaring men you get my point.
Jag har märkt att hönsen aldrig upphör att förvåna med egenskaper eller fysiska funktioner. Att leva runt höns innebär nya överraskningar dagligen. Att ha nästan 100 djur gör även att risken för tråkigheter ökar. Övervinns tråkigheter så är man helt plötsligt ännu mera insnarad i fashinationen i denna typen av djur.

Jag vill väl kanske bara försöka förmedla att det finns en charm i dessa stundom otäcka djur med reptilögon.



Det är inte bra med Liten. När han nu blivit tyngre har det framkommit att hans benställning inte är den bästa. Antagligen har det varit jobbigt att gå så han har valt att ligga ner den största delen av tiden. Det i sin tur gör att han inte sköter sin hygien och att han har fått antydan till skav på bröstbenet. Jag trodde att han var hängig för att han var påväg att växa upp i en flock med tuffa djur och att han var lägst i rang och därav inte satt på sittpinnarna. Han rörde sig och var överallt i början så jag hade inte en tanke på att benställningen skulle stöka. Jag trodde att jag var home safe om jag såg till att han höll igång så han inte böev för tung för benen.
Nu spenderar han natten i tvättstugan. Han har blivit badad två omgångar för att få bort allt som irriterat huden. Bada/duscha var jättemysigt och efter lite mat, bla pizza och en massa massa vatten så är han hur pigg som helst. Imorgon ska det ordnas så han kan bo på ett sådant sätt att han kan äta och dricka utan att vara omgoven av andra som stör honom i hans rörelser. Han ska även få spatsera några gånger fram och tillbaka i stallgången på dagarna. Med lite tur så knallar han givetvis runt själv, men jag kommer att vara på den säkra sidan.
Oavsett så är han riktigt livlig och knallar runt överallt i tvättstugan faktiskt. Han har inte skav ännu på bröstbenet men jag smörjer med lite loition i förebyggande syfte,plus att han verkar gilla det. Jag fjäskar helt enkelt.

Nu slår jag mig själv på fingrarna för att jag varit så jäkla ouppmärksam. Det är inte OK!




Orpingtonägg

Orpingtonägg. Antagligen.







När jag ändå tråkar ut med äggprat så skulle jag få in avelsägg under surkalkonen. Ett hugg i handen för varje ägg. Djuret både väser och hugger. Så mycket för att undvika ormar.

Baba och fettet

Kali hittade klumpen med cocousfett som vi gav hönsen igår. I början var hon nöjd av fyndet men sen upptäckte hon att det inte var vidare gott.
Efter att ha släpat runt den hårda och antagligen kalla klumpen ett tag bestämde hon sig för att lämna den till sitt öda-
Ack! En ensam fettklump i kanten på en åker.









Ozzy på rehab

Ang Ozzy: Igår var vi på första rehab besöket på strömsholm. Ozzy var inte alls lika skeptisk till att komma dit även om han var mer motsträvig än vanligt, plus att han hämnades med att lämna presenter på väldigt olämpliga ställen.
Hursom ska vi dit en gång i veckan ett tag framöver för vattenträning. Han ska spatsera tappert på ett rullband med vatten som motstånd. Något han var mindre road över. Jag är glad över att det inte blir helkroppsbad, med den pälsen skulle hela processen bli extremt bökig.
Sen la vi upp ett program som ska efterföljas här hemma, det innefattar faktiskt cavaletti på ridbanan. Det är aldrig fel att lyfta på benen.
Kvinnan som jobbade med rehaben kunde förstå varför han kallas släpräfsa.



Jag har även upptäkt att en av mina första löpankshona är en drake. Det hela blev tydligt när hon försökte betäcka en annan hona. Jag måste erkänna att jag inte tittat så noga om honan utvecklat en knorr, jag har liksom antagit att det var en hona. Ni har jag alltså ett överskott på hanar. En hona blev tagen av räven och en sålde jag för hon passade inte i avelsgruppen. Nu har jag alltså två hanar för mycket i stället för en. Just nu spelar det ingen roll. Tutankamon och en av honorna är separerade inför avelsäsongen och jag funderar på att stoppa dit den andra honan också. Det kanske blir lite jobbigt för henne att gå med tre hanar. Jag ser dem hela dagarna än så länge verkar det vara lugnt i lägret.



Könsbyte?

Det lutar mer och mer åt att liten är en höna. Lömska djur. Du som gav mig liten; min tele har tappat alla kontakter men jag vet att du läser bloggen ibland. Om du tycker att det är det minsta nödvändigt kan du gärna sms numret.

Jag kan vara en tröstande hand om du vill. Jag står bakom och bredvid dig. Jag vet att jag är opålitlig. Men nu står jag här. Så du vet.

ASA..

heter alltså lasermetoden mina ögon nyss genomgått. Det var ögonlasern i eskilstuna som jag var hos. Heder åt dem!

I alla fall, behandlingen i sig var helt problemfri och det kändes inte alls. Helgen spenderades i konstant mörker med citadon och ögonfroppar.

Synen idag (dag tre) är ok. Jag ser jättebra men har lite problem att urskilja enstaka bokstäver när jag skriver på datorn. Synen på håll är också bra,men inte helt bra. Men det känns helt sjuk! I slutet av veckan kommer jag att ha normal syn! Redan nu har jag passerat körkortsgränsen, men det bästa är att det kommer att bli bättre!

Dagen efter med gigantiska pupiller. Om jag ska vara helt ärlig så minns jag inte riktigt att jag ens tog bilderna.
Bjuder på den knarkade fejjan


aj

mörker är  bra

sista glasögonbilden



mwahahha

gick bra, kan inte se på nära håll. Pupiller som fotbollar.

Swinger..duck

Kali spenderar nätterna med att möka. Det kommer att bli min död. Att kvävas i hennes metangaser som förpestar allt och alla. Hon måste vara rutten. Fryntlig, men rutten.

Idag fick Bruno och Brunhilde nya kompisar. Jag antar att de kommer hantera det hela lite som swingers. Omväxling förnöjer. Vad det nya paret ska få för namn lär framtiden utvisa.








Det roliga med pekingankor är de ser inte verkliga ut. Jag förstår varför peking fick stå modell för Kalle-Anka.
Men det är något speciellt med den vita skruden med de små svarta ögonen och gula näbben. Bruno,som är närmast kameran tycker jag är den som ser mest serielik ut, det måste vara för att han små kinder som ger ögonen ett helt annat uttryck.
Det första mötet gick bra. De vaggade fram till varandra, kvackade runt, stog som fån,kvackade lite till. Hanarna blev lite vilda och slogs. De ställde sig näbb mot näbb och sen "bet" de varandra vid sidan om näbben samtidigt som de gick runt i en cirkel. Honorna tittade på lite förstrött till hanarna tog en paus och allihopa vaggade runt igen. Mycket händelserika liv.






Fick äntligen bilder på Fetthuvudena. De har varit så svåra! Men nu har jag bevis på att de klär i namnet Fetthuvud.

näwsty

Bredvid de nämnda rovdjuren kan även renar döda och äta fjällämlar som utgör en saltkälla för hjortdjuret.


NASTY!!



ännu mera småhopp

Förutom det förra inläggets känslor har dagen varit relativt ok. Det har inte hänt så mycket alls.
Jag gjorde misstaget att släppa ut hönsen idag. Alla var pigga på att gå ut men nu när jag stängde var det flera av hönserihönsen hurviga. Från och med nu får de hålla sig inne när det är kallt. Även om vissa kanske inte håller med.Alls.

Jag fick mitt första orpingtonägg idag, men skalet var så tunt att det gick sönder när jag tog tag i det. Inte konstigt. Jag har fått ägg förut men jag antar att det var det andra Fetthuvudet som lagt det. Jag måste erkänna att jag inte riktigt kan se skillnad på Fetthuvud1 och Fetthuvud2.



Buppen var i alla fall trött idag. Lillefot åt på honom samt klev över honom och han rörde inte en min. Det sunda hade kanske varit om Cadillac reagerat som en riktigt häst och blivit förbannad på Puff. Men Buppen är Buppen och Snigel är som han. Dvs han kommer undan med precis.
Förutom när det är Krakken han försöker jävlas med.




Kapten Gråstjärt konverserar. En ganska rolig bild, men sen ser man ankan till vänster och inser att man verkligen ser rakt på daimhålet.
För er som inte spenderar dagarna med ankdjur (vilket är det normala) så kan jag förklara att hanen för huvudet fram och tillbaka samtidigt som han väser och viftar på "svansen". Det ser ut som en svans. Honan svarar med att nästan kvittra, föra huvudet fram och tillbaka samt vifta på svansen samtidigt som vaggar iväg. Deras väg leder mot vattnet. Man skulle kunna tro att det är en fin parningsdans, men då springer hanen allt vad han kan fram, kliver upp honan, trampar runt för att hålla balansen, biter fast henne i nacken och pressae ner henne i marken. Så fint var det.



Mår ILLA!

Jag mår illa. Inte fysiskt utan mentalt.
Igår var vi och storhandlade. Stormarknad. Många valmöjlighet och skyltar som skriker om låga priser.
Jag kan inte låta bli att tänka på vad de låga priserna innebär och vilka som får betala priset för överkonsumtionen av kött.
Jag har aldrig varit den typen av vegetarian som spyr galla över matvarubutikerna och maniskt propagera för total vegetarianism. Det kommer jag inte göra nu heller. Men jag kommer att påpeka och berätta varför jag vill spy av att gå affärerna.
I varje förpackning ser jag lidande. I varje förpackning ser jag smärta. Skyltarna vid köttdiskarna deklarerar glatt att köttet är anpassat så att vi som konsumenter kan få ut så mycket som möjligt för pengarna. Ingenstans står det om hur djurens välmående värderas. I ekodiskarna står det att köttet dvs djuren produceras av ekoprodukter. Det är bättre för miljön, men är det bättre för djuren? Visst, eko är bättre, alla dagar. Djuren slipper äta animaliskt foder. Men hinner de leva så länge att djuren själva lider av den sämre varianten av foder.
Missförstå mig inte, Miljön är viktig. Men djuren är lika viktiga.
Hur kan impoterat kött vara billigare än svenskt? Vad stöttar du som konsument när du plockar hem kött från danmark/tyskland/irland osv?

Nu när jag spenderar mina dagar runt ett sveriges mest populära måltider så inser jag hur mycket det krävs för att få dessa djur att inte utveckla stereotypiska beteenden. Insikten av denna typen av djurskötsel får mig att ta ett steg ännu längre in i världen av det konstande missbruket av djur med själar och medvetande.

Hur i hela fridens namn ska vi, oavsett vilka vi nu är, kunna förbättra vad som sker och inte uppmuntra misshandeln som pågår?

Jag förstår inte.

Easy to vent about shit


Hö är mycket roligare i tussform än i rundbal


Min bäbishäst är inte glad idag. Underlaget är hemskt. Överallt. Först leran och sen nu är det knögligt och stenhårt. Jag har ringt ut hovslagaren som får slå skor på honom. Skor och brodd löser lite i alla fall. Han verkar inte vara så ömfotad men han är däremot inte van vid att inte ha fäste och jag har märkt att det gör honom extremt spänd.

Nu på dagarna går de som sagt i den stora hagen. Den är i alla fall inte nertrampad, och på nätterna är de i vinterhagen. Som det ser ut spenderars i princip hela natten i lösdriften.

Idag har vi satt upp skydd för dörrar som hindrar att det blåser in. Har fixat en annan grind till vinterhagen. Annars har det varit ganska lugnt, det mesta akuta är fixat.

Ang Ozzy är han mycket bättre. Nu är han såpass pigg att han är tillbaka till jagvillutengångitimman-läget. Han är van vid att få gå ut precis som han vill och bara han tittar på dörren brukar någon öppna åt honom. Så nu förstår han verkligen inte varför han inte får gå ut som han.
En gång i timmen kommar han och steppar på stället tills han får komma ut. Nu går det faktiskt att släppa honom lös utan att han travar iväg. Det är säkert trevligare för honom att slippa ha oss hack i häl, det har aldrig varit så sen han flytta in hos oss.
Ett annat tecken på att han är bättre är han nu lämnar presenter flera gånger om dagen. Vid sådana olägenheter är jag glad att han kan lulla iväg några meter så jag slipper vara nära.

Jag har i allafall goda förhoppningar om att rehaben av Ozzlingen kommer att gå bra. Nu när jag ser honom kan jag inte förstå att vi har varit så hemmablinda? Jag mår lite dåligt över det faktiskt.



(Igår krossade jag is i vattenbyttorna med knogarna(!?). Jag vet inte hur jag tänkte, men isen var givetvis hårdare än vad jag trodde och jag orkade inte vända mig om och leta upp något att krossa med. Först krossade jag åt illrarna och blev tvärsur för att jag blev blöt och kall. Sen gick jag in till hönsen och tog andra handen. Givetvis blev jag grinig då med.
När det sen var var dags för sömn kunde jag inte förstå varför det brände så över hela fingrarna och knogarna. Gnällde över det säkert i en halvtimma samtidigt som jag smörjde med handkräm om och om igen. Som om det blir bättre för att man smörjer hela tiden obönhärligt. När jag vaknade idag så såg jag såklart alla småsåren på händerna. Lite pinsamt...)

Helt oacceptabelt

Jag har observerat att jag särskriver.
Detta måste få ett slut!

Jag ber så mycket om ursäkt för mina skriftliga brister.

morgontuffs

Bra dag! Kul att kunna säga så! Var uppe och ute vid 09:00 och sen var jag ute i princip hela tiden tills jag var tvungen att åka bil resten av dagens till typ..nu.



Kali vilar ut efter en tung natts sömn medans jag dricker mitt morgon te. Idag sa en besökare att hon verkligen inte kunde gissa på att Kali är så gammal som fem. Hon hade gissat på högst två. Det är jättekul. Vi har fått höra liknande förut så det måste betyda att något görs rätt ändå.
Om man tänker närmare på det så är det inte så illa att en sjuårig leonberger (Ozzy) går igenom en operation utan problem. Lejon sägs vara gamla när dem är 7.






Puff vilar i lösdrifter och bäbishäst står och spanar. Nu på dagarna går de i den stora sommarhagen. Vinterhagen har ett trist underlag nu och inbjuder inte direkt till lek. Då är stora hagen mycket roligare.





Jag gav Kali ett färskt varmt ägg men det som hände var att hönsen helt enkelt tog det ifrån henne. Tycker att bilden visar en del av förvåningen.


En trevlig bild på Anus-Lisa som sträcker ut sig. Annars är hon ganska tråkig faktiskt.



Hide and seek runt eldningstunnan. Deltagare: Kali och kalkonerna.

Om fem dagar har jag fungerande ögon!!

gässen

Nu när det börjar frysa igen så sammlas ankorna på gräsmattan för att nyttja vattenbyttorna. Imorse sprang alla ner mot byttorna för att sen inse att de ännu inte var påfyllda, inte bara det, byttorna låg upp och ner. Gässen var framme först och kollade läget. När insikten slagit dem att det faktiskt var tomt gick de och sura(?) bakom lastbilen,
Det första jag gjorde när jag kom ner till stallet var att slå på vattenslangen, från en tom gräsmatta till en gräsmatta som myllrar av flappfötter på bara några sekunder.





Han pendlar mellan att hota och väsa samt vara trevligt nyfiken.




Samling. Gäss, blandisar och alla löpankor.

Fish eye?

Bilderna säger allt. Vad är det här för sinnessjuka djur ?!







Jag menar, kolla ögonen!



En glimt av ondska



??







Jag är lite osäker på Fluffisen nya attityd...

Snart är jag överens med min nya kamera.

annonsbilder kockin






Fluffis of the day


namn ala salad fingers

Blir en herrans massa bloggande nu. Men det får ni stå ut med.
Jag misstänker att "Liten", min röda orpingtontupp faktiskt är en höna. Han är inte alls lika stor som han borde bara. Nu är han lite mindre än hönorna på åtta månader, hans kamm är liten och den börjar skifta mot det röda. Benen är inte alls lika grova som T-Rex heller. Så jag vet inte alls? Han visar inga som helst tecken på att vara tupp, men handendet visar inga tecken på att vara höna heller. Han kanske helt enkelt är lite korv i kroppen och växer till sig till en stor ståtlig tupp.

Ska slänga in en bild på mina två senaste tillskott. Om jag lagt upp bild redan så får ni stå ut.



Detta är numera ; Hubert Cumberdale



Detta är nu mera: Majory Stewart Baxter

Namnen är tagna från Salad Fingers. Under ett avsnitt har han tre handockor som han äter. Hubert Cumberdale smakar som Soot and Poo medans Majory smakar sunshine dust.

Orginalen :


utmattade djur


Kali har varit märkbart medtagen av det senaste dygnet. Nu har hon blivit sin vanliga slappa lelösa själv.





Ozzy är helt slut. Han är så söt och yvig!

För övrigt försöker jag komma överens med kameran jag fick i julklapp. Den är svår. Liten, hållbar, men svår.

Bättre idag

Idag är Ozzy sitt gamla jag. Han verkar inte vara ett besvärad.
Det största problemet är att han i vägrar äta den medcinen han ska äta livet ut. Den är ändå smaksatt.
Tydligen duger inte det för kung sol.

Ut en kort stund

Ozzy var ute och tog några tappra steg. Han verkade tycka det var ganska skönt att komma ut i luften men han valde att ta sig in igen utan att pissa.
När han ska upp får vi hjälpa honom upp och sen kan vi lägga ett grimskaft under magen på honom och balansera upp honom. Nu behöver han ganska mycket hjälp, men han är extremt medtagen. Nu ligger han under sin filt i hallen.
Han har inte ätit eller druckit sen 18:00 igår, men han är inte alls intresserad av det ena eller det andra.
Jag försöker att inte vara och störa honom, han måste få vila ut, men det är svårt. Min spontana reaktion är att lyfta upp honom i sängen och flaskmata honom.

Överraskningar

Dagen fick en helt annan vändning än väntat. Vid halv fem tiden fick vi besked om Boppi. Operationen genomfördes inte för det var inte nödvändigt. Korsbanden var i stort sett ok. Däremot har han en massiv inflammation med katastrofala ledbrosk, antagligen på båda benen.
Så det blev en vanlig atrohskopi och de rensade runt leden. Ozzy fick med andra ord komma hem för några timmar sedan. Han är hyfsat vaken, men hans kropp är det inte. Vi fick lyfta ner hela bagagelucke mattan med Ozzy i för att få ut honom ur bilen. Nu ligger han nerbäddad på golvet och sover tryggt.

Rehabiliteringen är ett kritiskt stadie. För att göra en lång historia kort; Om han inte vissar förbättring i bland annat muskelmassa vid återbesöket om sex veckor så ser det inte ljust ut. Men Boppi klarar allt!





Nästa fredag fixas mina ögon hos ögonlasern


Nu opereras Ozzy

Klockan 07.20 var det dags för Ozzy att lämnas in på strömsholms djursjukhus. Han kommer att få stanna där i ca tre dagar.
Är mycket orolig.





Loj

.

Dessa två ska bli Fluffisens flickvänner. Tro det eller ej, men det är två vuxna hönor! Helt bedårande! Ska se vad det blir för namn på dem.

Är alldeles för loj för att skriva eller göra något. Iofs vill jag äta men det är uteslutet. Trött trött trött!


Lite bilder från den gångna kvällen



Nyårsdukning


Mördad och kokad hummer. Åts ej av mig


Madde och Tony är så söta.

´
Desiree ¨skulle promt fota mig fast jag tuggade på babytomater. Resultatet ses ovan.



Försök till att se fin ut. Tänker inte skriva alla kritiska kommentarer som jag själv kommer på när jag ser bilden.

Gott nytt segt år

Hela familjen ter sig bakfull, men ingen av oss gjorde mer än att smutta på champangen igår. Det kanske ingår i nyårsdagen. Jag har i alla fall spenderat dagen med att sova, för att sedan förflytta mig till soffan för att sova lite till. Kali gjorde mig sällskap.

Igår gjorde jag det som jag fasat för. Intet ont anande tvagar jag i det heta duschvattnet. Tvålen löddrar och det enda som saknades var ett suck av vällust från min sida och en strimma fjärilsfyllt solsken.
Det som hände var att jag skrubbade mig med skrubbbollen, glömde bort mina anchors. Bollen hakade fast och det som hände sen var väl det att jag nästan gick ner på knä när bollen slet tag i anchorn. Hej då läkta bindväv!
Thou shalt never learn!

Uppdaterar hur det går att bada Boppsibopp

en annan sida

Ibland kan jag se ut såhär med;



Aja


RSS 2.0